Projekt IKT-guiden

Av , 2013-01-14 11:08

 

sociala-medier-550x324

 

IKT-guiden

En projektide av Bengt Lundberg, januari 2013.

 

Rapporten har följande delar:

 
 

 

Inledning och bakgrund till den här essän

Kursen ”Digitalt utanförskap och digital inkludering” (7,5 poäng) vid Stockholms universitets Data- och systemvetenskapliga institution har givit många synpunkter på hur vi använder Internät och dess utveckling. Vi har också tagit del av olika inkluderingsprojekt. Jag vill med denna essä beskriva en modell som bygger vidare på erfarenheterna av kursen[1] men där också erfarenheter från mitt yrkes-liv[i] kommer till användning.

Syfte: Att hitta en flexibel och praktiskt användbar modell för hur vi kan få fler människor att bli användare, d.v.s. börja använda datorer, surfplattor och/eller smartphones. Hur man kan göra i olika situationer och vad man bör tänka på i planeringen: som kursadministratör, handledare, kursledare, användare eller icke-användare. Under arbetet med detta har tanken växt fram – att skapa en generell, webbaserad IKT-guide. [ii]

Metod: Jag har arbetat med mindmapping[2] och använt freewareprogrammet FreeMind[3] och försöker i denna rapport beskriva de olika delarna i modellen. Arbetet är flexibelt i den meningen att det inte kan bli ”färdigt” utan ska kontinuerligt uppdateras på en webbsida efter de nya situationer som kommer att uppstå. Programmet FreeMind beskrivs på dess hemsida

http://freemind.sourceforge.net/wiki/index.php/Main_Page

Mål:

  1. Att här kunna beskriva modellen och tankarna bakom den.
  2. Att hitta intressenter som vill stödja IKT-guiden.
  3. Att fler – gärna äldre – människor blir Internetanvändare.

Mål 1 är relevant för slutredovisningen av den här kursen.
Tillbaka

Citat ur regeringens digitala agenda 2011: ”För att öka det digitala innanförskapet är det viktigt att alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder… Frågan om hur alla som vill ska kunna delta i informationssamhället utifrån sina egna förutsättningar spänner över i stort sett alla områden och kräver samlade grepp, samarbete och dialog”.

Olle Findahl redovisar i sin rapport ”De som står utanför” 2011: ”År 2011 var det 1,33 miljoner människor i Sverige som inte använde Internet. 71 % var 66+are. Av de 1,33 miljonerna angav 66 % (878 000 personer) att de ”inte var intresserade” och 19 % (253 000) tyckte det var för ”krånglig teknik””.

 

Vet de vad de går miste om?

 

Ellen Helpers: ”det finns inga enkla lösningar”.

Michael Wesch om inkludering: Idag handlar internet inte om information utan om att koppla samman människor, få kontakt med människor, oberoende av avstånd, tid, rum. ”Media är inte bara teknisk kommunikation utan idag förmedlar de mänskliga relationer. När media förändras så förändras också de mänskliga relationerna”.

Mark Warschaurs studier visar att det inte räcker med datorer och uppkoppling för att bli delaktig i IT-samhället. Det måste till en hel kedja av resurser, som kan variera beroende av i vilket samhälle målgruppen lever, alltså hur de ekonomiska, politiska och kulturella kraven och möjligheterna ser ut.

 

Olle Findahl på Digidel 22 okt 2012.

Olle Findahl på Digidel 22 okt 2012.

 

Olle Findahl skriver I sin rapport ”Who are Excluded and Why” …att det finns mycket man kan göra för att hjälpa dem som vill komma igång med Internet … men också att få de som inte är så intresserade att bli mer säkra och kunniga i sitt användande… (min översättning).

Jacob Nielsen skriver (2006) “We know how to help these users — we’re simply not doing it.”

 

 

Om mindmap-modellen

Mindmappmodellen är en idéskiss som ska ligga till grund för ett fortsatt projektarbete vars mål är att få fler människor att använda internät. Projektet ska ge både teoretiska och praktiska exempel på hur det kan gå till och vänder sig såväl till politiker, organisationer och branscher som blivande användare. Det verktyg/program jag använder heter FreeMind.

Modellen består av de två huvuddelarna ”strukturer” och ”innehåll”. Strukturer försöker i grova drag beskriva hur vårt samhälle är organiserat, politiskt, organisationer, föreningar, branscher och ger några former för den IT-utbildning projektet är inriktat mot. Under ”innehåll” finns tankar och förslag på vad man bör tänka på utifrån den målgrupp man vänder sig till. Här finns också flera s.k. AHA-exempel, en bärande del när det gäller att skapa intresse hos presumtiva användare. Mindmapping är alltså ett arbetsverktyg i projektet och resultatet ska omvandlas för att ligga på webben, med aktiva länkar till de flesta noderna. Vid val av noder och sökvägar där olika alternativ kan finnas ska det väljas som bäst svarar mot den tilltänkta, primära målgruppens behov – de nya användarna.
Tillbaka
 

 

Innovationer och hur de spridits i samhället

Everett

http://en.wikipedia.org/wiki/Diffusion_of_Innovations (eng.vers)

Everett Rogers publicerade 1962 en bok som har blivit ett standardverk på området innovationer i samhället, ”Diffusions of innovations”. Rogers föreslog en kategorisering av oss människor, med avseende på hur vi hanterar innovationer. ”Innovators” 2,5% som är först att ta till sig en ny innovation. De är ofta benägna att ta risker, de är välutbildade och har intresse av att följa utveck-lingen, ”early adapters” 13,5% de är ofta välutbildande och sociala ledare, ”early majority” 34%, ”late majority” 34% skeptiska, traditionalistiska, och ”laggards” 16% de som sist tar till sig en ny innovation. (År 2002 kom den 5:e upplagan av boken som även beskriver spridningen av användningen av Internet). http://sv.wikipedia.org/wiki/Innovation (sv vers).

Rogers menade vidare i sin bok att det finns fem steg längs en tidsaxel för att beskriva hur en innovation sprids till en individ eller organisation. Denna modell är allmänt använd som ”Rogers modell”. Här kommer också begreppet adoption in, d.v.s. mottagarens (användarens) process för att ta emot innovationen som ska spridas.

  • Steg 1 – kunskap (Knowledge):      Att mottagaren lär att innovationen existerar och dess funktion (vilket      problem den löser).
  • Steg 2 – övertygande (Persuasion):      Processen där mottagaren blir övertygad om värdet av innovationen.
  • Steg 3 – beslut (Decision):      Mottagarens beslut att ta till sig innovationen (köp, införande av en idé      osv)
  • Steg 4 – start (Implementation):      Mottagaren sätter innovationen i bruk och börjar försöka utnyttja dess      värden.
  • Steg 5 – bekräftelse (Confirmation):      Det slutliga steget där mottagaren använder innovationen fullt ut (eller      har beslutat sig för att ta innovationen ur bruk igen).

Enligt den definition av ordet innovation som används i ingressen till denna artikel, är en innovation en fullständig innovation först när mottagaren använder innovationen fullt ut (efter steg 5). Innan dess borde den kallas ”uppfinning” eller ”ny idé”.
Mina AHA-exempel (beskrivs nedan) passar in under Rogers punkt 1 och 2.
Tillbaka

 

Regeringens digitala agenda

…It är ett område som spänner över många – ja alla – politikområden. Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande vad gäller att använda it för att nå politiska mål för tillväxt i alla delar av landet, social välfärd, demokrati och klimatförbättringar… Från studiecirkeln om datoranvändning för äldre i Kisäng, till forskningen om nästa generations mobilteknologi i Kista; alla insatser är viktiga för att vi ska nå målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter… När samhället blir alltmer digitaliserat är det viktigt att alla kan ta del av de möjligheter som skapas. Det handlar bland annat om att kunna använda internet och andra digitala tjänster i vardagen som privatperson, företagare  eller anställd. För att öka det digitala innanförskapet är det viktigt att alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Förutsättningarna för digitalt innanförskap är många. Det kan vara fråga om faktisk tillgång till dator och fasta eller mobila uppkopplingar med tillräcklig kapacitet eller möjlighet att få hjälp om problem uppstår. Frågan om hur alla som vill ska kunna delta i informationssamhället utifrån sina egna förutsättningar spänner över i stort sett alla områden och kräver samlade grepp, samarbete och dialog.

http://www.regeringen.se/sb/d/14216/a/177256

Tillbaka

Projekt IKT-guiden

Det har nyligen blivit klart att svenska internetstiftelsen, som ansvarar för toppdomänen .se, kommer att ta över och sköta driften för .nu 15 år framåt [4]. Projektets hemsida kommer därför att ligga under domänen .nu. Den ska vara ren, lättläst och ha en enkel struktur. Den ska kunna användas av den som vill ha idéer eller uppslag till en datakurs eller studiecirkel, länkar till anpassade användarexempel, förslag på och kommentarer till utrustning och länkar till hjälp och tips. Modellen ska även, om möjligt, försöka beskriva vilka som har olika former av ansvar eller intresse inom IKT-utvecklingen, de politiska institutionerna, uppdelningen i allmänt och privat, myndigheter, branscher, organisations- och föreningsliv.  Kanske projektets hemsida kan komma till användning även för nya människor i vårt land? En ambition är att även ha med begripliga förslag eller rekommendationer på vad för utrustning och/eller tjänster man kan låna, hyra eller köpa. Flera produkt/tjänsteleveran-törer/operatörer skulle då kunna ha ett intresse att vara med och bidra till projektets ekonomiska fortlevnad. Hemsidan ska också ha en aktiv supportfunktion där projektledning och intressenters synpunkter skrivs in i hjälpsystemet och successivt bygger upp och underhåller detsamma (FAQ = frågor/svar).
Tillbaka
 

 
Bild som visar ”Projekt IKT-guiden” som mindmap med alla nivåer (noder) öppna. Klicka på bilden så förstoras den. Modellen är inte på något sätt färdig. Mindmap är ett verktyg, inte en slutprodukt. Därför utvecklas och ändras den under projekttiden.

IKT
Tillbaka

 

Marknadsföring – hur nå icke-användaren?

På den strukturella nivån borde landets kommuner öka sina insatser. Man har ju ett ”yttersta ansvar” för de invånare som ingen annan bryr sig om. Bygg ut och marknadsför den digitala servicen och tjänsterna! Även SVT/UR bör intensifiera sina insatser, det är ändå 1,3 miljoner människor i mål-gruppen. Detsamma gäller både leverantörer/säljare, operatörerna och studieförbunden. Ett annat, eller kompletterande sätt, vore om alla vi som ”är inkluderade” försökte värva en människa, kanske genom att visa på hur vi själva använder oss av Internet, med dator, surfplatta eller smartphone. Mun- till munmetoden har ju visat sig effektiv (se Abdulkader Habib på Kista folkhögskola). Krångla inte till det. Visa med några, utifrån person eller situation, valda exempel på nyttan/nöjet som Internet kan ge, visa varför just den personen kommer att tjäna på att använda prylarna. Försök skapa AHA-upplevelser.

Utan personliga insatser går det inte. Tag kontakt med ett studieförbund eller din förening. Se dig själv som handledare! Boka lokal och bjud in till möten eller studiecirklar på din ort, i din förening, med din granne. Vi har en tradition av detta i Sverige, framför allt hos de äldre generationerna.

Ordna fler träffar, försök få möjlighet att låna utrustning och abonnemang som sedan får köpas loss till rabatterat pris. Tänk om

– föreningen Seniornets 8500 medlemmar alla kunde värva en ny blivande användare

– PRO aktivt kunde visa på AHA-exempel inom IT som underlättar det dagliga livet

– fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar byggde in fibernät till de boende

– leverantörer, affärskedjor och operatörerna hade introduktionserbjudanden typ låna/hyr/köp utrustningen

– studieförbunden i sin marknadsföring erbjöd kom-i-gång kurser till låga avgifter

– kommuner, landsting och stat byggde ut sina e-tjänster och marknadsförde dessa.

Kampanjer eller marknadsföringar med, för målgruppen, förmånliga erbjudanden på utrustning eller tjänster kunde kontinuerligt presenteras på IKT-guidens hemsida.
Tillbaka

 

Infrastruktur

Teknik och support måste också bli enklare och säkrare. Det är en mängd länkar som alla måste fungera för att få upp bilden på en skärm. Omöjligt för en vanlig användare att veta vilken länk som kan ha brustit. Det är idag också så att när man får ett driftavbrott så finns den support man har ofta på nätet. Det blir lite av ”goddag yxskaft” över det hela. Därför måste man ta vara på de telefon-nummer som fortfarande finns kvar, inte minst till sin operatör. Till sist, men inte minst;

”Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Detta innebär att 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast 2020. År 2015 bör 40 procent av hushållen och de fasta verksamhetsställena ha tillgång till 100 Mbit/s. ” (ur regeringens Digitala agenda 2011).

Jag bor i en bostadsrättsförening och sedan 2003 har vi haft egen fiber in i varje lägenhet. För att vara en så grundläggande infrastruktur tycker jag att den allmänna utbyggnaden, enligt regeringens agenda, går alldeles för långsamt. 20 år är ju en evighet. Dessutom borde statliga bidrag kunna utgå till trådlös kommunikationsutrustning till de som bor där det blir för dyrt med fiberkabel.
Tillbaka

 

Pedagogik – alla är vi olika

Det betyder att man inte kan använda samma metoder i sin undervisning utan att den ska anpassas efter vem man har framför sig. Jag har ingen egen teoretisk pedagogisk skolning men erfarenhet av många, egenproducerade och genomförda datakurser.

Människor har egna motiv, eller olika anledningar, till att de inte är inkluderade i IT-världen. En kan vara att man har stor respekt för sådant man inte förstår. Det kan också handla om rädsla att utsätta sig för det okända. Med vanlig empati eller vardagspsykologi tror jag att man som kursledare eller handledare kan komma förbi dessa hinder – om inte så finns risken att man försöker slå bort dem eller förstärker dem. Glöm aldrig att det är deltagaren som är den viktiga personen!

Jag tror att den första kursdagen (timmen) är den viktigaste. En pedagogisk strävan i mötet med icke-användaren måste (förutom att ta bort rädsla och respekt) vara att visa på och skapa AHA-upplev-elser. År 1992 genomförde jag grundläggande datautbildning för förskolepersonal som skulle köpa sina första persondatorer. Vi började med att öppna datorn, tog bort skalet och pratade om de olika delarna i datorn, hårddisken, processorn, arbetsminnet, strömförsörjning, diskettfack och de olika kontakterna – sladdarna kunde bara sitta på ett sätt. De blev fort aktiva användare och tog det nya verktyget till sig i det administrativa arbetet med schemaläggning, information till föräldrar och förvaltning och eget budgetarbete. Vi hade också krypterad inloggning med uppkoppling och åtkomst till kommunens stordatorsystem. Det här var just före Internets genombrott men man kunde använda mailsystemet i stordatormiljön. Utbildningen var frivillig för de som deltog men det blev mycket ”push-teknik” i början.

Beroende på vilka blivande användare (vilken användare) man har framför sig är tanken att man från projektet IKT-guidens webb ska kunna få förslag både på kursupplägg och direkta på AHA-exempel. En blivande handledare kan t.ex få idéer från redan gjorda projekt som; Digidel 2013, ”Internet för alla” Värmdö kommun 2010, ”Internet för äldre” Tiohundraförvaltningen i Norrtälje, 2010 eller ”Innovativt Internetkafé – med unga för äldre”, Örebro 2011 och 2012.

Den presumtive användare som visar en nyfikenhet på det okända och verkar aktiv kanske kan hänvisas till självstudier, med adekvat självstudiematerial och tillgång till support.

Den osäkre, eller passiva, behöver handledning, mycket stöd i början, liksom de som säger sig inte vara intresserade eller inte vet. Här tror jag på de goda exemplens makt. Att, utifrån enskilda intressen, kunna visa på exempel på användning som ger AHA-upplevelser.
 

 

All vår början – Vad bör man veta för att klara sig som användare?

Med målsättningen att kunna komma ut på Internet har jag delat upp några grundkunskaper i sådana man bör förstå eller känna till, och sådana man bör kunna. Jag menar att en enkel förståelse för hur datorn fungerar tar bort respekten för den och behöver varken vara svår eller teknisk. Ex. ström/inte ström, fönster, www, data, dataprogram, olika dataminnen, katalogstruktur och kommunikation. Däremot måste man kunna; av/på, logga in/ut, starta/avsluta program, grundnavigering, webbadress, bokmärken.
Tillbaka

 

Några konkreta AHA-exempel

AHA 1. Se vår värld.

Ett exempel är programmet Google Earth (freeware) som bör finnas i varje kursdator. Betänk en kursdeltagare som är född och uppvuxen i Örsjö (södra Småland), slå in ortsnamnet och sök – programmet visar omgående på orten och du kan zomma in valfri del av orten. Vandra runt barn-domens sjö eller till skolan… Med samma program kommer man till platser över hela jorden som man aldrig fått se annars. Vad sägs om Maccu Picchu i Peru eller Kiribati i Söderhavet… Det är lätt att fängslas av programmets alla möjligheter. I dagens versioner kan man också välj att lägga till (eller ta bort) mängder av information i olika ”lager”, t.ex. aktuellt väder, gränser, vägar, foton, pågående jordbävningar eller vulkanutbrott.

Ett annat exempel är ”Nyheter från min ort”. På sajten http://minort.se  väljer län och ort. Det skapas då en sida med karta, textnyheter, bilder och väder från orten. Man slipper göra alla sökningar själv…

AHA 2. Googla.

Seniornets ordförande LilliAnn Källemark berättade om en person som aldrig använt, eller tänk sig att, använda en dator. LilliAnn frågade vad hon var intresserad av. ”Pudlar” blev svaret. ”Skriv in det då” sa LilliAnn. Alla olika svar gjorde att personen blev både medlem och användare.

AHA 3. Wikipedia, Prisjakt.nu.

Gå till ”sv.wikipedia.org” och sök på ”pudel” eller något annat.

Eller, du vill köpa en lättare, bärbar dator, en sk. ultrabook. I fönstret till Internet (browsern) skriver du in ”prisjakt.nu”, trycker Enter, skriver in ”ultrabook” i sökfönstret, trycker Enter. Direkt får du upp en lista på olika ultrabook-datorer. Här kan du nu specificera närmare vad du vill ha, hur mycket den får kosta, hur mycket minne det ska vara, särskilt grafikkort mm. mm. När sökningen är klar ser du en lista på företag som säljer produkten och du kan direkt klicka dig dit och kanske beställa och betala varan som vanligtvis kommer hem till dig efter en eller två dagar. Kanske inte ett optimalt exempel (många vill fingra på datorn innan man köper) men jämfört med tidigare är det fantastiskt och med några knapptryckningar har du börjat e-handla.

AHA 4. Vägval.

Du ska köra bil från Stockholm till Innsbruck i Österrike. I fönstret till Internet (browsern) skriver du in ”viamichelin.com” och svarar på frågorna varifrån och vart. Du får direkt upp en körbeskrivning som visar hur du ska köra, att det är 19 timmar och 47 minuters effektiv körtid, sträckan är 175 mil och kostnaden (i givet förslag) cirka 2340 kronor (januari 2013).

AHA 5 a, b, c. Sökningar, bokningar, väder.

  1. Man kan visa hur man bokar och bestämmer var man vill sitta på teatern eller bion.
  2. Sök, välj och boka en resa, med eller utan boende eller hyrbil.
  3. Själv är jag barnsligt förtjust i kommande väder på SMHIs radarsida http://www.smhi.se/vadret/nederbord-molnighet/radar-blixt-sverige-1.27021 (som även visar blixtar när så är fallet), eller var ett avgående/ankommande flygplan befinner sig. Se på kartan: höjd, fart, riktning och anropssignaler på http://www.flightradar24.com/

AHA 6. Mail, sociala media, forum, chatt.

Ex. Seniornet.se. Föreningen Seniornets hemsida. Man vänder sig till alla som är 55+ och IT-intresserade. Hemsidan är omfångsrik och ganska rörig men med många ingångar och funktioner för olika intressen, öppen även för icke-medlemmar (men som medlem når man fler funktioner). Som medlem kan man länka till sin egen hemsida, här finns köptips, utbildningstips och mycket mer, t.ex forum för olika intresseområden. Medlemskap kostar 250 kr/år och man kopplas till en klubb nära där man bor.

Whatsapp heter den senaste appen (programmet) jag laddat ner i min smartphone. Hemifrån, utan kostnad, realtidschattar jag med min dotter som är på semester på i av de thailändska öarna. Med bifogade nytagna foton.

AHA 7. a, b, c, d. Egen datoranvändning.

  1. Kalkylexempel (Hushållsbudgeten)
  2. Ordbehandling
  3. Foto, video, musik, lagring, redigering
  4. Säkerhet

Tillbaka

 

Utrustning

Ska jag köpa? Vad? Varför?

De klassiska svaren har varit ”vad ska du ha prylarna till?”. Idag är det väl ingen som frågar, eller ifrågasätter, om jag köper en smartphone eller inte. Men ska du köpa en dator eller en surfplatta? Stationär eller bärbar? Med eller utan speciella program? Räcker det med en smartphone? Hur blir man uppkopplad? Hur väljer jag abonnemang för Internet? Vad kostar det? Är det svårt? Hur är det med alla virus?

En ingång kan vara att fundera på om du vill producera (skapa) eller ”bara” konsumera (söka, läsa). Kanske räcker det med en surfplatta? En annan, icke oväsentlig faktor, om man ska köpa en smartphone, kan man använda de små tangenterna? Ser man bokstäverna?

Produktutveckling, PC-TV, säkrare och enklare utrustning.

Idag kan vi se TV-Play på vår dator (om vi har tillräcklig kommunikation). Datorns bildskärm kan överföras till TV (vanligtvis med HDMI-kabel). Smart-TV börjar komma, där TV.n också kan fungera som browser. En sådan apparat kan göra det enklare och mindre märkvärdigt att få åtkomst till internet. Man kan t.o.m. ladda ner appar och nå social media som Facebook och Twitter. Det ska även gå att ladda ner apps-tangentbord. Men (som jag har förstått det) – detta är i huvudsak passiva tillämpningar. Titta på TV, ladda ner film och se på.

Varför finns det ännu inte PC-TV som är lika mycket TV som persondator med stor skärm, inbyggda SSD-minnen, program (browsers), riktiga tangentbord och kommunikation? TV.ns fjärrkontroll ska vara inbyggd i tangentbordet. Det kan knappast vara tekniken som hindrar den nya prylen utan andra faktorer. Sannolikt är de väl snart här. Dessvärre kostar de säkert en slant, i alla fall de första åren. Ett annat problem kan ju vara när man är flera som delar TV, det är ju inte längre en renodlad ”person”-dator och vem ska bestämma hur den ska användas just nu?
Tillbaka

 

Avslutning

Några generella synpunkter som jag tycker är viktiga i det fortsatta arbetet med den digitala inkluderingen, flera av dem från exempel under kursen;

  • stöd de resurser som redan finns, ex studieförbund, Seniornet m.fl.
  • organisera handledarutbildningar
  • anpassade metoder, aktiv chatt/stöd på nätet, även för självstudier
  • när gruppträffar, sträva efter homogena och inte för stora grupper
  • kommuner, skolor bör hålla med lokaler
  • IKT-branchen borde subventionera utrustning och abonnemang (de får ju sälja mer)
  • RIT-avdrag för IT-support i hemmet
  • låt yngre lära äldre

Vi borde dessutom ställa krav på samhällets institutioner. T.ex. ska alla senior- och äldreboenden ha trådlösa accesspunkter. Skulle du vilja bo någonstans där du inte kan koppla upp dig? Vidare; en modern hemhjälp ska ha sådana basala datorkunskaper så att de kan bistå sina kunder/pensionärer så att vardaglig IT-användning fungerar. Det kan vara enklare support, att hitta på nätet eller att betala räkningar. Det skulle underlätta tillvaron både för medborgarna själva och myndigheterna. Det skulle också ge nya kanaler och kontakter till omvärlden, kunna väcka gamla intressen till liv igen och bidra till ett mer innehållsrikt liv.

Tillbaka

 

 

Litteratur och länkar

 
Blixt, Magnus video, lärare i Fruängen

Findahl, Olle rapport ”Who are Excluded and Why”.

Hatt, Anna-Carin statsråd och IT-minister föreläsning 14 nov 2012

http://annakarinhatt.se/blogg/om-ett-oppet-internet-pa-sodertorns-hogskola/

Helspers, Ellen ”Att förstå och hantera digitalt utanförskap” (Youtube-video)

Grossman, Lev artikel Time Magazine 13 dec 2006

Habib, Abdulkader https://ilearn.dsv.su.se/mod/resource/view.php?id=8075 (video)

Kihlström, Staffan Dagens Nyheters nätupplaga 12-11-25

Källemark, LilliAnn, ordförande i Seniornet, och Findahl, Olle professor, intervjuades i P1-programmet ”Plånboken” 12-03-21: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/48875?programid=2778

Lewin, Kurt (1890-1947, empiriska analyser (NE s. 251)

http://www.webforum.com/samspel/home/page.asp?sid=2418&mid=2&PageId=24364

Lindqvist, Jonny och Thorslund, Ewa Ungas integritet på nätet

Lindstedt, UrbanInternetworld

Lundberg, Bengt artikel ”Du och datorn eller datorn och du” personaltidning ”Med andra ord” (1984)

Lundberg, Bengt Intervju i Stockholms stads Dataservice tidning ”ONLINE” från 1992

Lundberg, Bengt webbsida med läslogg och denna essä http://bengtlundberg.se/

McLuhan, Marshall bok ”Understanding Media” (1964)

Näringsdepartementet ”IT i människans tjänst. En digital agenda för Sverige”. okt 2011. Diarienummer 2011/342/ITP

Nielsen, Jacob beskriver (år 2006) den digitala klyftan i tre delar

O’Reilly, Tim och Battelle, John

http://assets.en.oreilly.com/1/event/28/web2009_websquared-whitepaper.pdf

Ohlin, Thomas om e-demokrati (4 videoinslag)

Prensky, Marc artikel ”Digital Natives, Digital Immigrants”

Parknäs, Mikael rektor, Smedingeskolan i Kungsbacka:

http://www2.diu.se/framlar/2011/12/17/mikael-parknas-rektor-smedingeskolan-kungsbackahur-bygger-vi-en-skola-for-framtidens-larande/comment-page-1/#comment-1446

Rogers, Everett modell för hur nya idéer och teknik sprider sig i samhället.

Valiente, O. (2010), 1-1 in Education: Current Practice, International Comparative Research Evidence and Policy Implications, OECD Education Working Papers, No. 44, OECD Publishing.

Warschauer, Mark artikel ”Reconceptualizing the Digital Divide” (2002).

http://firstmonday.org/htbin/cgiwrap/bin/ojs/index.php/fm/article/view/967/888

Wesch, Michael YouTube-video kallad The Machine is Us/ing Us

http://www.youtube.com/watch?v=wqbYKhSEx5I

Övriga länkar:

Internetstiftelsen Guider och rapporter https://www.iis.se/vad-vi-gor/internetguider/

Nyheter från min ort http://minort.se

PC för Alla om RIT-avdrag http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.483123/5-skal-att-infora-ett-rit-avdrag

Projekt ”Innovativt Internetkafé – med unga för äldre. Örebro 2011 och 2012.  http://www.youtube.com/watch?v=YKvVq5wuBLk.

https://www.iis.se/docs/Slutrapport-Innovativt-internetkafé-för-seniorer.pdf

Projekt ”Internet för alla”, rapport Värmdö kommun 2010.

https://www.iis.se/docs/Internet_For_Alla_Delrapport_4_v%C3%A4rmd%C3%B6.pdf

Projekt ”Internet för äldre” rapporten Tiohundraförvaltningen i Norrtälje, 2010.

https://www.iis.se/docs/Slutrapport_juni_2010-tiohundra.pdf

Samsung om Smart-TV  http://www.samsung.com/se/current/campaign/smarttv/site/index.html#/introduction

Trappan, projekt som drivs av Folkuniversitetet Väst i Varberg: Surfplattan – kurs för seniorer

http://www.digidel.se/just-nu/utmanaren-projekt-trappan-har-100-personer-i-ko-till-varens-kurser/

Egna inlägg på SU-Forum.

Tillbaka

 

Lathund från tiohundras projektrapport:

 

Några tips till dig som vill inkludera flera i det digitala samhället!

 

• Fokusera på handledarna direkt. Där finns både nyckeln till framgång och samtidigt en enorm kraft och kompetens. Har du ekonomiska resurser? Satsa de på handledarutbildning! Utbilda personer som vill jobba ideellt. De är fler än du tror!

• Det är inte cyniskt att förlita sig till idealister – det är helt enkelt det som är möjligt! Med ideella resurspersoner kan du komma mycket långt. Ideella personer räknar aldrig övertid!

• Samarbeta med alla. Du har inget att vinna på att begränsa dig.

• Bry dig mindre om hur det går till – d v s i vilka sammanhang, med vilka datorer, på vilket sätt, i stora eller så små grupper. Se till målet – att inkludera så många som möjligt!

• Bra tips på samarbetspartners är t ex SeniorNet, studieförbunden, skolorna och biblioteken. Börja där. Det kommer du långt med.

• Se till att dina handledare är nöjda och glad, att de känner sig betydelsefulla – det är de!

• Se till att logistik och administration fungerar enkelt och smärtfritt för dina handledare.

• Du behöver inte uppfinna hjulen igen – kolla vad andra har gjort.

• Erfarenheter från olika håll säger att det är viktigt att de initiala kurserna för ovana Internetanvändare måste vara billiga – de måste vara i stort sett gratis. I alla fall om du vill ha effekt. Tänk dig själv – vara tvungen att betala dyrt för nåt du kanske inte vet vad det är och som du befarar att du aldrig kommer att fatta!

 

Trappan i Varberg, Emmas tips på hur du lyckas med ditt projekt på lokal nivå:

  • Personliga kontakter. Gå hellre ut till din målgrupp och ”ragga” folk.
  • Din kursledare behöver vara helt rätt för uppdraget. Då sprider sig det till andra.
  • Använd dig av lokal media. Vi har haft en reportageserie om Trappan under hösten i HN och det har även lett till en debatt om att man vill att kommunen ska finansiera en del av Ipadsen till de seniorer som lever snålt och inte har råd med detta själv.
  • Krångla inte till det, utan ha kul! Det är viktigt att göra projektet så enkelt som möjligt och hitta smidiga lösningar. Man kan inte göra ALLT!
  • Ta hjälp av andra aktörer – vi tog hjälp av både äldreomsorgen, bibliotek och banker.

 

 

 


[1] Mina synpunkter och reflektioner på http://bengtlundberg.se/su-laslogg/

[2] Mindmap, även kallat minneskarta eller tankekarta, en teknik som används för att göra anteckningar, ofta i flera färger, som baseras på relationer mellan inlärda element. Tekniken utvecklades under 1970-talet av Tony Buzan. (fr Wikipedia).

[3] http://FreeMind.sourceforget.net vers. 0.9.0

 


[i] Jag är socionom och har hela mitt yrkesverksamma liv varit anställd hos Stockholms stad och där arbetat som programmerare (60-tal), socialarbetare (70-80), datautbildare och IT-samordnare (90-00) . Som IT-ansvarig har jag medverkat till införandet av persondatorer, genomfört datautbildningar och tagit fram IT-strategier. Nu är jag pensionär och undrar om kursen ”Digitalt utanförskap och digital inkludering” kan ge teorier till de erfarenheter jag har från mitt yrkesliv.

[ii] Uttrycket informations- och kommunikationsteknik och dess förkortning IKT (av eng. information and communication technology, ICT) förekommer i stället för informationsteknik och IT. Ibland används det med motiveringen att IKT skulle utgöra ett vidare begrepp än IT och även inkludera telekommunikation och medier som video, tv etc. Ibland används det som ett sätt att komma ifrån det möjligen mer oprecisa informationsteknik. Slutsatsen är att man bör vara lika försiktig med att använda någotdera av dessa uttryck i en precis betydelse. Och i praktiken är distinktionen mellan IT och IKT närmast omöjlig att upprätthålla. http://www.datatermgruppen.se/visning.html?obj=a30

Lämna ett svar

Panorama Theme by Themocracy