Läslogg 1-4

Av , 2012-11-09 15:56

 

Bengts läslogg från kursen”Digitalt utanförskap och digital inkludering” vid institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet, hösten 2012.

 

  1. Delkurs e 1 – Den digitala klyftan (redovisad)
  2. Delkurs e 2 – Internet och sociala medier (redovisad)
  3. Delkurs e 3 – Aktiviteter för digital inkludering (redovisad)
  4. Delkurs e 4 – Mobilisering och organisation för digital inkludering (redovisad)
  5. Miniprojekt – Projekt IKT-guiden (redovisad)

 

Läsloggarna är i kronologisk ordning. Står det ”Bengt L:” så kommer mina egna tolkningar, tankar eller reflektioner. Delar av läsloggarna kan ingå i redovisningen.

 

 

 

 

Delkurs 1

Delkurs 1 – Den digitala klyftan:

12-11-05 Sammanfattning  av och reflektioner på Mark Warschauers artikel

Den “digitala klyftan” är ett begrepp som uppstått i samhället när IT-utvecklingen rullat på. Å ena sidan de som är med och har tillgång till dator och Internet – å andra sidan de som, av olika orsaker, inte har det.

Warschauer jämför utvecklingen av läs- och skrivkunskaper med tillgången till IT-resurser. Hans studier visar att det inte räcker med datorer och uppkoppling för att bli delaktig i  IT-samhället. Det måste till en hel kedja av resurser, som kan variera beroende av i vilket samhälle målgruppen lever, alltså hur de ekonomiska, politiska och kulturella kraven och möjligheterna ser ut.

Warschauer beskriver följande fyra huvudområden, eller grundläggande förutsättningar;

Maskiner och kommunikation, begripligt innehåll, kunskap hos användarna och ett ”samhälleligt stöd”, eller fungerande infrastruktur. När dessa grundförutsättningar finns så kan de samverka till en god cirkel, eller spiral. Finns de ej, eller om de ej samverkar så kan det leda till motsatsen, en ond cirkel.

Bra citat, Sid 5:17.

“Content and language, literacy and education, and community and institutional structures must all be taken into account if meaningful access to new technologies is to be provided”.

Nyckelbegrepp:

Literacy, Social Inclusion and exclusion

Bärande idé:

Bengt L: Sätt värde på och ta tillvara den presumtive användarens sociala kompetens

Citat sid. 6:17 “the goal of using ICT with marginalized groups is not to overcome a digital divide, but rather to further a process of social inclusion. To accomplish this, it is necessary to ”focus on the transformation, not the technology”

Bengt L reflektioner:

– Det har blivit dags att gå vidare, klättra upp ur den digitala klyftan, berätta att den kan överbryggas och visa hur!

– Jag tycker begreppet ”literacy” är lite svårt att direktöversätta till svenska men har fastnat för att begreppet kan användas i en skala; från ”läs- och skrivkunskap till bildning”.

– När Warschauernämnertechnology for social inclusion” – påminner det mig om Mashlows behovstrappa.

– Som socialarbetare trodde jag att datorisering av de då manuella administrativa rutinerna skulle kunna frigöra tid för ett mer direkt socialt arbete. Först måste då kollegor och andra lära mer om datorerna. År 1984, före PC-explosionen, kunde jag avsluta artikeln ”Du och datorn eller datorn och du” i Socialförvaltningens personaltidning ”Med andra ord” enligt följande:

Aladdins ande i flaskan

Effekterna av en riktigt genomförd datorisering skulle kunna bli roligare arbetsuppgifter och en bättre arbetsmiljö för många, mer tid till socialt arbete och en bättre social service till allmänheten.  Genom utbildning och ökad kunskap minskar respekten för datorer och dataexperter. Vi kan sedan på ett mer realistiskt sätt bedöma den nya teknikens möjligheter. Idag används datorer både för att underlätta dagligt liv vid vissa handikapp och vid styrningen av kärnvapenrobotar. Många anser att var och hur de används är ett uttryck för maktförhållandena i samhället. Kerstin Aner pekade på informationens stora betydelse för oss alla när hon för några år sedan sa att hade Marx levat idag hade han inte skrivit ”Das Kapital” utan ”Die Information”. Datorer är alltså bra på att hålla reda på uppgifter och snabbt ta fram dem. Rätt använda ger de oss bättre information och bättre beslutsunderlag med mindre arbetsinsats.  Vågar man tro på en effektivare socialförvaltning?

Källa: http://fgt.se/Text/Socfebr84.pdf

12-11-06 Olle Findahls ”Who are Excluded and Why”

– en rapport om vilka som inte använder internet och varför.

Sid 7

“The conclusion is that economy, equality and cultural values are the most important

factors behind the digital divides,

 

but there is also a lot of things to be done to help those who are interested to get access to the Internet

 

and also to make the less interested more knowledgeable and secure of how to use the Internet.”

 

Sid 8

“It is evident that eInclusion is a much more complex problem than what can be solved

by providing access to everyone. Proposals with special start-up projects and start

packages, will not solve the main reasons behind the digital divides, but make it easier for

those who are interested to try the new technology and to get online.”

Olle Findahl på Digidel 22 okt 2012.

Olle Findahl på Digidel 22 okt 2012.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bengts sammanfattning:

I Sverige vill de flesta människorna, även bland de äldre, följa med samhällsutvecklingen på ett helt annat sätt än i många icke-nordiska länder där kulturella och ekonomiska faktorer spelar en större roll till varför många inte vill, kan eller har Internetåtkomst.

Under det närmaste årtiondet väntas internetanvändandet i Sverige vara minst 85 % mot 65-75 % i övriga Europa.

Olle Findahls rapport visar på samma slutsatser som Warschauer – det räcker inte med att köpa och koppla in datorer. För att fylla igen den digitala klyftan måste man vara medveten om, och ta hänsyn till, socio-ekonomiska, jämställdhets- och kulturella faktorer. Dock – mycket kan göras för att hjälpa folk att komma igång, komma över tröskeln till IT-samhället.

Annars: “Åt dem som har skall varda givet…”

Bengt: ”Klyftor” mellan människor, eller grupper av människor, finns och har alltid funnits i samhället. Just nu kallas en av dem den ”digitala klyftan”.

12-11-06 Magnus Blixt, lärare i Fruängen;

Bengt L sammanfattning;

Ex på kommunikation med hemmen, att skicka e-post direkt till föräldrarna via en ”privat” sändlista, med foton, som visar ”det här gör vi, det här har vi gjort” (till skillnad mot web-publicering skulle detta vara okey (?).

Användandet av datorer i hemmet har en direkt betydelse för skolarbetet.

Vad kan samhället göra, så alla elever har datorer hemma…?

Större framgång när man upptäcker, får upptäcka, själv, till skillnad mot om utomstående, eller konsulter, kommer ”vad vill de sälja nu”?

”Datorn måste finnas i ett sammanhang. Ex. om den ses som ett kommunalt redskap, om samhället säger att det är det här vi ska använda”…

Bengt L funderar:

-är det verkligen okey att använda ”privata” sändlistor i en kommunal förvaltning?

– jag tror att även representanter från förvaltnings- eller kommunledningen riskerar att ses som kommande  ”utifrån”. Kanske ett generellt problem i större organisationer?

Kan datorn bli/vara en språngbräda för invandrare? Ja, om man ser datorn som ett verktyg för kommunikation, alla färäldrar vill veta vad som händer deras barn. Vidare, tänk om de barn som kan, sedan får lära sina föräldrar och mor-/farföräldrar.

Bengt L: Här skulle en win-winsituation kunna uppstå – om man i familjerna inte är låsta i gamla kulturella mönster.

12-11-07 Jag gör mina 3 första video-intervjuer med min nya Smartphone (Galaxy S3). Jag blir positivt överraskad över bildkvaliteen. – full HD! På tal om ”användbarhet”, filerna blir på 5-600 MB i .mp4-formatet. Trots 25 års PC-erfarenhet och 10 års fotoredigering med Photoshop kan jag ändå inte redigera eller komprimera filerna. Måste nog leta upp en manual…

Några reflektioner efter intervjuerna; Helga (pensionerad f.d. lärare) säger bla. ”varför skulle folk sitta hemma vid datorn, man vill väl komma ut och träffa andra”. Karen (aktiv lärare) med en högstadieklass som har svenska som andraspråk där alla elever har egen laptop som de får ta hem ”men de händer att föräldrar ringer till skolan och ber oss ta tillbaka datorerna, de spelar ju bara spel på dem”. Åsa, soc.stud. är uppväxen i IT-samhället och ”använder datorn när jag har nytta av den. Det är inte varje dag”.

12-11-08 Kista. 3 föreläsningar och UR-inspelning.

12-11-08 Jakob Nielsen beskriver (år 2006) den digitala klyftan i tre delar

Ekonomisk – att många inte skulle ha råd att skaffa utrustning. Det stämmer inte längre i vår del av världen – samtidigt som det i många av de fattigaste länderna kan ta 20 år eller mer innan de flesta kan få råd.

Bengt: Hur stämmer detta idag? Man bör här beakta den snabba tekniska utvecklingen och den globala konkurrensen som ger allt billigare produkter. År 2006 fanns ju inga smartphones…

Not. När vi år 1985 köpte organisationens första persondator, med skrivare och programvara,  betalade vi 66000 kronor. I dåtida penningvärde.

Användbarheten. Det är fortfarande svårt för många att använda utrustningen på ett effektivt sätt.

“We know how to help these users — we’re simply not doing it.”

Bengt: En anmärkningsvärd cynism från branschens sida gentemot den äldre delen av användare, både nuvarande och presumtiva. Gör enklare system, interaktiv utbildning och fungerande supportfunktioner!

Empowerment möjliggörande, förmåga att kunna styra sin egen användning/situation/ utveckling.

Bengt: Användare förblir i händerna på datortillverkare och programmakare. Många vet inte att de med några knapptryckningar skulle kunna anpassa sin dator och sin browser till sina egna intressen, slippa reklaminslag, och kunna göra effektivare sökningar efter sådant de vill veta mer om.

Bengt not. Den som aktivt väljer bort dator och Internet visar naturligtvis ”makt” över sin egen situation. En intressant fråga måste ändå vara  varför man gör det.

12-11-08 Gör mina första inlägg i ”Forum”.

12-11-09 Tomas Ohlin om e-demokrati (4 videoinslag).

Sverige ligger inte i täten vad gäller e-demokrati och ”vi har ett ganska avvaktande politiskt klimat i frågor som gäller medborgarengagemang”.

Tomas tror på representativa medborgarpaneler.  Alla människor behöver inte vara med jämt (uppkopplade hela tiden) – det kan räcka att man deltar i frågor som står en nära för att kunna uppleva att man ändå deltar i samhället.

e-demokrati är inte att kunna trycka på en knapp. Man kan se processen, informationssystemen som en stege med information, konsultation och dialog och där inflytande/medbeslutande är de högsta stegen. Utmaning är att kunna klättra på stegen och få ett inflytande. Det är först när man märker att det händer något som systemen får verklig mening.

Bengt L: Vi har ju SCB (och andra) som gör representativa urval av medborgare för sina intervjuer. Kan inte de ses som en slags medborgarpaneler?

12-11-09 På tal om ”literacy”, upptäcker följande, i min egen artikel från 1984;

”Datorer är nämligen fantastiska hjälpmedel och vi måste lära oss använda dem precis som vi en gång har lärt oss använda böcker.”

12-11-11 Första redovisningen (valda delar av ovanstående + de 3 vidoeintervjuerna) skickas in.

12-11-14 Godkänd på modul/e 1.

12-11-22 Ett visions P.M om ”IT-utveckling om inga legala hinder fanns” som jag sammanställde i arbetet som IT-samordnare inom socialtjänsten 1994 avslutas så här:

Farhågor och förhoppningar

-att klyftan mellan INFOSTARKA och INFOSVAGA överbryggas med utbildning och

-att samhället tillhandahåller informationsresurser för dem som inte själva så förmår

-att IT inom hela verksamheten leder till frigjorda resurser för förebyggande, utåtriktat och klientstödjande arbete. Eller IT-stöd åt resursvaga?”

Tillbaka läslogg start

Delkurs 2

Delkurs 2 – Internet och sociala medier (redovisad)

 

12-11-15 Min tolkning (för kursens skull) av bilden: De två herrarna är ännu inte inne i ”webb 1.0” utan tror att det räcker med att lära sig söka på nätet… I webb 2.0 ska man inte bara söka, och läsa, utan t.o.m. skriva. Om ex. Alsjömåla…

(Teckningen är gjort av journalisten Nick Näslund i Kalmar. Han har också givit mig tillstånd att använda den.http://Mediamänniskan.se)

Definitioner på ”sociala media” samt ”webb 2.0”:

Ur Wikipedia:

”Sociala medier (singular: socialt medium) betecknar aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat innehåll. Uttrycket används om webb 2.0-webbplatser, där de mest kända exempeln är Facebook, Twitter, Linkedin och Google+. Det kan även innefatta andra Internetforum, sociala nätverk, bloggar, wikier, gruppvara, poddradio och artikelkommentarer”.

En annan definition är MIKAEL PARKNÄS´, rektor på Smedingeskolan i Kungsbacka:

”Sociala medier är numera större än traditionella medier på Internet. Det finns många olika definitioner på sociala medier, en som jag gillar är: ”Sociala medier är demokratisering av innehåll och förståelse för den roll människor spelar i arbetet med att inte bara läsa och sprida information, utan också hur de delar och skapar innehåll för andra att delta i.” ”

Om webb 2.0; http://sv.wikipedia.org/wiki/Webb_2.0

12-11-15 Har läst Marc Prenskys artikel ”Digital Natives, Digital Immigrants”. (Jag vill varmt rekommendera den).

http://www.marcprensky.com/writing/prensky%20-%20digital%20natives,%20digital%20immigrants%20-%20part1.pdf

Prensky menar att det är skillnad för dem som föds med IT omkring sig (the Natives) och oss andra (the Immigrants) som tvingats lära oss som vuxna. Prensky citerar Dr. Bruce D. Perry vid Baylor College of Medicine vars experiment pekar på att de som vuxit upp med ny teknik får en annan struktur, andra spår, i hjärnan. Dessa är ”the Digital Natives”. Andra benämningar kan vara N- eller D- generationen (Net- resp Digital). Prensky menar också att dagens skolor och undervisningsmetoder inte är gjort för dagens elever.

Ellen Helsper är kritiskt till Prensky och hon menar: ”Att – trots bevis på motsatsen  – hävda att dagens unga är ”digitala infödingar” hindrar försöken att överbrygga generationsmotsättningarna. Det är mer troligt att de unga kan hålla kontakt med, och söka hjälp från vuxenvärlden om de inte fullt ut identifierar sig som just ”digitala infödingar”. Helsper argumenterar i sin artikel också för att klyftan mellan lärare och elever alls inte behöver bli oöverstiglig.

Bengt reflektion ang. den digitala klyftan: Prenskys artikel kan ju också ses som ett exempel på exkludering. Här börjar man tala om en – biologisk klyfta. Hjärnan skulle redan visa spår på förändring. Är det verkligen möjligt (på så kort tid?). Vidare, den yngre generationen ska ha förmåga att ta in flera media samtidigt medans vi andra måste ha det i kronologisk ordning. ”Analog inlärning” var det som gällde för mig… Jag kommer också, efter att ha läst artikeln, att tänka på en gammal historia;

Kalle mötte sin gamle mattelärare på stan:

Läraren: ”Goddag Kalle, å vad gör du nu för tiden”

Kalle: ”God dag magistern. Jo jag köper spik för 2 kronor och säljer för 4. På de 2 procenten klarar jag mig rätt bra”.

Bengt L: Vad är det som är viktigt i skolan? När (åtminstone den tekniska) utvecklingen går allt snabbare, vad ska skolan lära ut? ”Nycklar” har jag lärt mig kan vara en sak. Men vilka nycklar? Som passar vart? Hur vet man vilken nyckel som är den rätta? Kommer dagens skola att vara borta om – 20? 50 år? Liksom vi, den digitala världens invandrare…

Mikael Parknäs rektor, Smedingeskolan i Kungsbacka:

”Eller för att uttrycka det på ett annat sätt så vill jag avsluta med en uppmaning som jag fångade upp på Twitter där Frida Wall skrev: Bygg inte skolor. Bygg mötesplatser där vi samarbetar över generationer, klasser och branscher i samhället! ” Källan

Om web 2.0 (från kursintroduktionen):

Michael Wesch är en antropolog som efter att ha studerat jägarfolk på Nya Guinea övergick till att studera kulturen på Internet. För några år sedan gjorde han en YouTube-video kallad The Machine is Us/ing Us som blev en ”hit” på nätet. Videon är intressant ur flera synpunkter. Här skildras det som kallas ”Web 2.0”; hur form och innehåll skiljs åt på webbsidorna så att blir möjligt för ”icke programmeringskunniga” att lägga upp material på nätet i form av bloggar, filmer på YouTube etc. och möjligt att extrahera innehåll från olika källor och presentera i en annan form”.

Bengt L: Michael Wesch´video gjordes år 2007: Form och Innehåll kan skiljas åt. We are the Webb. ”När vi skickar och taggar bilder så lär vi datorn/maskinen – hela tiden. Varje gång vi trycker på en länk så ökar meningen med webben. Web 2.0 kopplar samman människor som delar och samarbetar kring information och – sig själva.

Inkludering: Idag handlar internet inte om information utan om att koppla samman människor, få kontakt med människor, oberoende av avstånd, tid, rum. (Wesch)

”Media är inte bara teknisk kommunikation utan idag förmedlar de mänskliga relationer. När media förändras så förändras också de mänskliga relationerna”.

Just avståndet, distansen i kommunikationen kan leda till en djupare kommunikation och därmed relation till andra  – och därmed skapas nya möjligheter att förstå sig själv.

Att spela in sig själv på video med webkameran – när man är helt ensam – men det sitter miljoner människor därute och du vet inte hur många som ser, hör dig, eller som kommer att göra det. Du vet inte heller om du blir klippt in i ett annat sammanhang, var, eller av vem.

Bengt L: Vill du försöka bevara din personliga integritet måste du själv bestämma vad och hur, text, bild och video om dig själv ska produceras och spridas. I Sverige har vi PUL, Personuppgiftslagen, som (valda delar av mig):

  …innehåller regler som ska skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter… … Lägger man ut ett foto som är taget med en digitalkamera eller mobiltelefon på en vanlig webbsida och man kan se vem bilden föreställer är det en personuppgift. Då gäller personuppgiftslagens bestämmelser … Det finns dock ett antal undantag då lagen inte gäller, till exempel vid behandling av personuppgifter som en fysisk person utför i en verksamhet av rent privat natur.

Visst är det flummigt skrivet? Den gamla Datalagen var mycket tuffare men blev helt överkörd när Internet kom igång på allvar. Läs vad som sägs om kränkning idag:

http://www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/strukturerat-eller-ostrukturerat/vad-menas-med-en-krankning-av-den-personliga-integriteten1/

Mer plus och minus:

Lev Grossman i Time Magazine 13 dec 2006:

Å ena sidan ”En del inslag på YouTube får en att gråta över mänsklighetens framtid, så ensamt framförda, för att inte tala om hur obcent och hatiskt det kan uttryckas”. Nätet, och YouTube som hatets offentliga plattform, befrämjat av anonymiteten, avståndet och engångsdialogen.

Å andra sidan, här är en arena där det är fritt fram att prova på, människan kan framträda, uppträda, utan ånger eller rädsla.

Men kom ihåg; Michael Wesch: ”Det är/blir inte vad DU gör av det utan vad VI gör av det”.

12-11-20 Welsch berättar att efter någon vecka hade 4,9 miljoner människor sett videoinslaget som taggades som webb 2.0 ”the Machine is using us…”.

Bengt L: Idag ser jag på DN.s nätupplaga att 6,8 miljoner har sett en gotlänning köra över sina fält i en trimmad traktor. Utvecklingen går framåt?

http://www.dn.se/motor/nyheter/trimmad-traktor-gor-youtubesucce

Nya webben – för vilka? Blir det så här framtidens människor ska kommunicera? Vem bestämmer att webben ska utvecklas som den gör? Andemeningen med web 2.0 är att ”vi” utvecklar den nya webben genom att använda den. Med automatik faller ju större delen av alla nu levande människor ifrån och jag måste ställa den retoriska frågan: Svaret är ”alla” men måste filtreras i flera led så det är ”alla på internet” till ”alla på internet som vet hur man gör – och som orkar med det”. Den stora delen av mänskligheten är ännu inte inbjuden. Hur skulle den kunna bli det?

Den digitala allienationen

Kanske måste jag tänka om. Det är inte längre möjligt att få alla att bli aktiva på nätet (=smartphones- eller datoranvändare) därför att den tekniska utvecklingen är exponentionell – det blir aldrig människans. Jag får associationer till en uppsats jag skrev om ”allienationsbegreppet” (Socialhögskolan 1976) som jag då tolkade som människan ”närmande” resp.” fjärrmande” sig sina möjligheter. Kan vi skapa möjligheter för de som vill, eller måste bli användare så skulle den digitala klyftan – den digitala allienationen – bli mindre.

The Network is the plattform

Bengt L: Jag jämför med Marshall MacLuhans klassiska uttryck “Mediet är budskapet” .

Marshall McLuhans bok ”Understanding Media” (1964), sv översättning ”Media” (1967) inleds så här:

”Jack Paar uppgav att han en gång hade sagt till en ung vän: ”Varför säger ni ungar ’cool’ (kylig, sval) när ni menar ’hot’ (het)? Vännen svarade: ”Därför att ni vuxna har slitit ut ordet hot innan vi kom till”.

Boken beskriver i den inledande texten, ja förebådar, inte bara det IT-samhälle som vi är mitt uppe i, utan även pågående processer på flera plan, 40 år före Marc Prensky.

Mediet är budskapet. Ett litet exempel från min egen vardag: Sällan blir jag så upprörd över något som står i dagens tidning, som de mornar när tidningen inte kommer som den ska. Se även om driftavbrott.

Positivt exempel, ur ett konsumentperspektiv:

”Flytta e-handeln till sociala medier”

2010-02-06  Internetworld av Urban Lindstedt

Sociala medier blir särskilt viktiga för produkter som människor är intresserade att diskutera som böcker, filmer och mobiler. Därför är det viktigt för e-handlare att lära sig sociala medier. Den sociala webben innebär att e-handeln blir mer transparent. Användare kommer att göra reklam för produkter de gillar på Facebook eller på sina egna bloggar. Här bidrar tjänster som Twingly som visar när en bloggare skriver om en produkt. Samtidigt blir det tydligt när kunder är kritiska till en produkt eller butik. Företag med nöjda kunder är överlag de som har mest att tjäna på den sociala webbens utveckling. Om några år kommer det att bli vanligt att flytta ut försäljningen till communitys som Facebook och populära bloggar. Istället för att lägga upp en banner hos bloggaren sker hela transaktionen på bloggen. ”

Paul Ronge: ”…företagen måste ligga före. Allt fler människor kommer att hitta nyttan med de sociala medierna och de väljer tveklöst bort: »Du är nu nummer 27 i kön, tack för att du väntar«, till förmån för att chatta med en kundtjänst via sin dator eller mobiltelefon”.

Bengt L: Enligt Olle Findahl (Svenskarna och Internet 2012 sid. 34) har 84% av internetanvändare (>18 år) någon gång köpt varor eller tjänster på nätet. Här diskuteras redan nästa steg, där företag flyttar ut både marknadsföring och försäljning till Facebook och populära bloggar.

Det kan leda till snabba omställningar för både tillverkare, leverantörer och butiker när både omdömen om produkter (varor och tjänster) och hur man blir bemött blixtsnabbt kan spridas över världen. Vi ser redan exempel från resebranchen där man kan, och inbjuds att, lämna omdömen om en resa eller de hotell man bott på. Se:  http://www.tripadvisor.se/.

Positivt, exempel på nya möjligheter:

12-11-20 Anna-Carin Hatt , statsråd och IT-minister, hade en föreläsning på Södertörns Högskola 14 nov 2012. Här några exempel på användning/utveckling av Internet:

Pågående utveckling inom musik, film och tidningsbranscherna;

”Nu ser vi hur nya och användarvänliga tjänster strömmar till, och kunderna med det. Och idag är musikindustrins intäkter från nätet större än den samlade försäljningen från traditionella fysiska media… Och nu tycks det som att även filmbranschen har bestämt sig för samma framtidsinriktade attityd, vilket märks med alla de nya streaming-tjänsterna som nu kommer, med Voddler, Netflix, HBO och alla andra. Och jag är övertygad om att filmindustrin kommer upptäcka precis detsamma som musikbranschen. Att när tjänsterna blir användarvänliga och överkomliga i pris, då kommer också kunderna och bolagens intäkter …

Den ansedda amerikanska tidskriften Newsweek, som nästa år firar sitt 80-årsjubileum, har meddelat att de efter årsskiftet bara kommer finnas i en digital version, på nätet. På tre år har Newsweeks läsarsiffror halverats…”

Om IT och undervisning ur ett globalt perspektiv:

” John Merriman är professor i historia vid prestigefyllda Yale University, och hans föreläsningar är numera en del av ”Open Yale Courses”, en stor satsning på att göra Yales föreläsningar och studiematerial tillgängliga för var och en som har en dator och kan ta sig ut på internet. Tack vare Yales satsning kan välmotiverade studenter världen över, till och med i utvecklingsländernas kåkstäder, ta del av föreläsningar och studiematerial från världens allra främsta akademiker. Utan tidsfördröjning. Helt kostnadsfritt. Det är fantastiskt”.

Om IT i skolan:

”De som lyckas med it i skolan gör det därför att de bestämt sig, därför att de tagit reda på hur tekniken kan stötta den vanliga undervisningen och därför att lärare sett smarta sätt som gör det lättare för dem att stödja lusten att lära och varje enskild individ…

…Ska man vara rak så är den svenska skolan bara fläckvis digital. Ungefär 50-60% av alla våra högstadieelever använder aldrig eller sällan datorer under lektionerna. Och för deras lärare ser det inte mycket bättre ut. Nästan hälften av alla lärare i Sveriges skolor saknar egna datorer. Det är förstås inte ok…”

Källa: http://annakarinhatt.se/blogg/om-ett-oppet-internet-pa-sodertorns-hogskola/

Bengt L: Man kan naturligtvis diskutera om det är positivt eller negativt att papperstidningen försvinner. När marknadskrafterna får råda så är det en naturlig utveckling, klarar man inte av att vara lönsam så är det kört. Men egentligen försvinner inte tidningen – den utkommer bara i en annan form. Från pappersupplaga (som tär på jordens resurser) till elektronisk nätupplaga. Mer om detta i SvD nätupplaga 12-11-26.

Några dagsfärska ex på nackdelar, när samhällets olika aktörer inte hinner ställa om till det nya:

12-11-20 Inslag om mobbing i radio Stockholm 12-11-20 kl 10.30. Där intervjuades Emil Svanberg från organisationen Friends om den ökande mobbingen på Facebook, Twitter och andra digitala arenor. ”Den låga vuxennärvaron leder till fler kränkningar. Det är ett delat ansvar mellan lärare och föräldrar att öka närvaron där, det är ett växande samhällsproblem”.

12-11-20 Polisen är exkluderad! I en artikel i Dagens Nyheter (del 1 sid. 11) skriver Staffan Kihlström;

Polisen missar ungas knarkhandel på nätet

”Enligt en rapport från Rikspolisstyrelsen behövs mer kunskap och metoder för att kunna spåra narkotika och dess handel på nätet. ”Organiserad spaning på nätet förekommer generellt sett inte i polismyndigheterna och inte heller när det gäller ungdomars befattning med narkotika… Knarkspaning på nätet betyder inte bara att kartlägga sajter som säljer narkotika. Det handlar också om att söka i sociala medier”.

Dagens Nyheters nätupplaga 12-11-25  ”Olika bedragartyper på Facebooksägda Instagram”

…Åldersaspekten är ett problem eftersom man inte vet hur gamla användarna är på de här plattformarna och det finns regler för hur man marknadsför sig mot unga, säger Brit Stakston på JMW Kommunikation och som också är styrelseledamot i pr-bolagens branschorganisation Precis. Men hon bekräftar själva händelsekedjan: den som signalerar intresse för något inom populärkulturen blir kartlagd… Men Instagram är precis som Facebook en marknadsplats och trängseln älskas av ficktjuvar och bedragare. Det finns gott om falska profiler som i sina kommentarer har länkar till både det ena och andra som bara har det gemensamt att det kommer att kosta pengar. Spam och nätfiske helt enkelt.

– Det är naturligt att bedragarna följer med till nya populära program och de utnyttjar som vanligt vår nyfikenhet och viljan att klicka på länkar, säger Per Hellqvist på datasäkerhetsföretaget Symantec. Källan.

12-11-21 Problem med läsloggen som ligger under en flik på min hemsida. Jag klarar inte att lägga in ett ”bokmärke (anchor)” och länka till det från samma sida. Begriper inte varför utan tvingas skapa en ny flik för modul 2.

12-11-21 Ur uppgift 2C ”Smartphones som t ex iPhone och läsplattor har slagit igenom. Mobilerna har kommit att spela en allt större roll i våra sociala liv”.

Bengt L: Ja, eftersom människan är mobil.

Bengt L: För 30 år sedan gjordes de första försöken med elektroniska fotbojor för vissa interner. Sedan länge har man kunnat märka stöldbegärliga produkter med små GPS-sändare som visar var produkten är. Dagens smartphones har tekniken inbyggd och med nedladdningsbara appar (små program) styr man dess användning.

I Dagens Nyheter 12-11-19 del 1 sid 12-13 berättar en mamma hur hon alltid har full koll på var hennes dotter är, med hjälp av en GPS-enhet. För rättvisans skull har alla i familjen varsin liten enhet på sig. ”Experter varnar nu för att övervakningen kan vara negativ för barnens utveckling. ´Man ska inte lita för mycket på tekniken utan också på varandra´säger Pia Risholm Mothander, docent i utvecklingspsykologi”.

Positivt: Om stölder och häleri kunde minska då det blir svårare att stjäla och ta med saker.

Negativt: Storebror ser dig, vad du gör och var du är. Storebror behöver inte finnas i Sverige. Storebror kan vara en arbetsgivare och du kan tvingas acceptera tekniken för att få arbete.

Egen reflektion: Hade jag haft GPS på mig när jag var 5 år hade jag aldrig kunnat ”rymma iväg” till Skeppsbron, 4 kilometer bort, på min trehjuling för att få se på båtarna.

Då kanske jag inte heller hade gått till sjöss som yngling…

Skeppsbron 1958
Skeppsbron 1958

 

 

12-11-22 Läser ”Ungas integritet på nätet” av Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund.

12-11-23 Vaknar (för ovanlighets skull) kl 04.30 med tankar i huvudet som gör att jag inte kan somna om. Jo, det handlar om kursen och det handlar om datautveckling. Jag går upp och börjar leta efter gamla anteckningar…

Hittar det jag letat efter i Stockholms stads Dataservice tidning ”ONLINE” från 1992. Jag blev där intervjuad om datautvecklingen inom de dåvarande socialdistrikten;

”Under sina tre år vid Enskede socialdistrikt har han sett antalet persondatorer fördubblas till 80. I våras köptes ytterligare 16 in. Därmed tar man klivet in i Windows-världen. Som den pionjär han är hade han gått och sneglat lite på operativsystemet OS/2 som alternativ men funnit att tanken var lite djärv. OS/2 eller något annat kommer snart. Under tiden vänjer vi oss vid grafiska gränssnitt, säger Bengt som också väntar på datorn som väger under ett kilo, har A4-färgskärm till ett pris under tusenlappen inklusive inbyggt modem för allsidig kommunikation. Då kan vi tala om datorisering”.

 

     

 

 

Minsann. Tar man hänsyn till penningvärdet 1992 kan man gott säga att vi är där nu, med surfplattorna. Men inte trodde jag att det skulle ta 20 år till… (Jag talade om detta på en utbildning 1989 vid Stockholm stads dåvarande dataskola men det var först 1992 som det kom i tryck).

12-11-24 Fortsättning följer, Web2

Webb 3.0 – Web Squared – Web2

en rapport av Tim O’Reilly och John Battelle

http://assets.en.oreilly.com/1/event/28/web2009_websquared-whitepaper.pdf

(min korta sammanfattning och översättning):

”Vi måste ta webben till en helt annan nivå.

Den teknik som idag finns inbyggd i nya smartphones gör det möjligt att samverka på helt nya sätt. Exempel som nämns är geotaggning och flera av de sensorer som finns inbyggda i dagens smartphones, med appar kan de samverka med andra över nätet.

…Från dagen miljöproblem till hälso- och sjukvärd. För att inte tala om dagens finansiella system som är i oordning. Även i en framstegsvänlig omgivning, eller regim, så är styrsystemen hopplöst föråldrade jämfört med automatiserade finansiella realtidssystem…

Webben måste möta världen – det blir ”webb i kvadrat”.

Bengt L: Jag blir påmind om min egen vision från 2005 där jag nämner att verklighetsberättelser och budgetplanering borde kunna göras  ”i realtid” med system som checkar och slår larm om något förefaller orealistiskt.

12-11-27 Godkänd på modul/e 2.

Tillbaka läslogg start
Delkurs 3
Delkurs 3 – Aktiviteter för digital inkludering (redovisad).

d.v.s. hur får vi fler att använda datorer och Internet?

12-11-27 Läser Everett Rogers modell för hur nya idéer och teknik sprider sig i samhället. Everett delar in spridningen i fyra faser som visar hur människorna i ett samhälle tar till sig innovationer. Jag får associationer till en modell för hur enskilda personer hanterar svåra kriser (ur Johan Cullbergs ”Dynamisk psykiatri” sid 31 ”Ett naturligt krisförlopp”).

Upptäckters spridning; Upptäckten, Spridningen, Tid, Sociala system Personlig krishantering; Akut fas eller chockstadium, Reaktionsfas, Bearbetningsfas, Nyorienteringsfas

12-11-28 Ser 2 videointervjuer med Abdulkader Habib, rektor Kista folkhögskola. Habib ger ett exempel på den IT-inkludering som pågår i Kista folkhögskola. Skolan har ett nära samarbete med lokalsamhället, biblioteket och föreningslivet. En 20-åring, som fått kompletterande utbildning, bjöd in hela släkten på datautbildning. Han var läraren och den övriga familjen, släkten, blev väldigt stolta över det. Kursen fokuserade på sådant som man har direkt nytta av, ex. hur man kommunicerar med släkt, vänner och myndigheter. Habib önskar att samhället genom stat och kommun kunde göra mer för att minska den digitala klyftan.

Bengt L, Lite historiebeskrivning:

Med satsningarna ”Prata Data” hösten 1987 och ”Datadags” 1988 ordnade vi massutbildning för de stora personalgrupperna inom Stockholms stad. Vi bjöd varje år in ca 30000 anställda att vara med på en dags ”Prata data” i Medborgarhuset. 2000 kom (varje år) och under 5 dagar (400 pers/dag) kunde vi ge en bred introduktion till datavärlden.  Med 40 lånade PC fick alla också prova tangentbordet och några enkla PC-program. Allt (utom inbjudan) administrerades av en person med en PC och databas-programmet dBIII. Deltagarna kunde själva välja vilka dagar och tider de ville komma.

Bengt L kommentar: Idag tycker jag att satsningen var för tidigt, det var ju före både grafiska gränssnitt och Internät. Men den minskade respekten för datorer hos många. De första person-datorerna kom också i en allt snabbare takt, även om de flesta av deltagarna inte själva fick någon dator i arbetet (barnskötare, hemtjänstpersonal).

Det var verkligen motsatsen till den ”mun- mot munmetod” som Abdulkader Habib på Kista folkhögskola berättar om.

12-11-30 Bygg inga nya skolor – en framtidvision?

Marc Prensky menar att dagens skolor och undervisningsmetoder inte är gjorda för dagens elever.

Mikael Parknäs rektor, Smedingeskolan i Kungsbacka:

http://www2.diu.se/framlar/2011/12/17/mikael-parknas-rektor-smedingeskolan-kungsbackahur-bygger-vi-en-skola-for-framtidens-larande/comment-page-1/#comment-1446

”Vad är det som säger att lärande sker bäst när man tränger ihop 25-30 personer i en lokal där deras enda gemensamma nämnare är att de är födda samma år? Och så ”utsätter” vi dem för samma undervisning! De här strukturerna sitter så djupt i oss att det är väldigt svårt att verkligen tänka nytt.”

vidare, Mikael citerar Frida Walls inläggg på Twitter:

”Bygg inte skolor. Bygg mötesplatser där vi samarbetar över generationer, klasser och branscher i samhället! ”

Sofia skola
Sofia skola

Bengt L; På väg mot dessa mötesplatser, tänk om skolornas huvudmän fick ansvaret för att varje elev har en egen dator som de får disponera både i skolan och hemma. I läroplanerna ska datorkunskap ingå. I ett ökat samarbete erbjuds föräldrarna datakurser i skolorna, även på kvällstid. Alternativet kan vara fungerande distanskurser men de kräver fungerande utrustning, bredband och abonnemang i hemmen. Här skulle eftersträvas ett ömsesidigt givande och tagande elev – förälder – skola så att den som har resurser, kunskap, delar med sig. Datorerna kunde köpas loss efter 3-4 år. Vi skulle slå broar över både sociala-, generations- och tekniska klyftor.

Mark Twain lär ha sagt ”att en generation består inte av människor i olika åldrar utan av människor som tänker på samma sätt”. Men det var ju länge sedan…

OECD-rapporten om “en elev – en dator”

Källa: Valiente, O. (2010), 1-1 in Education: Current Practice, International Comparative Research Evidence and Policy Implications, OECD Education Working Papers, No. 44, OECD Publishing.

http://dx.doi.org/10.1787/5kmjzwfl9vr2-en

Rapporten är skriven 2010 och man kan då anta att de flesta där redovisade studierna är gjorda 2008-2009 eller tidigare. I den snabba utveckling som pågår kan man alltså anta att verkligheten ser annorlunda ut idag. Några av rapportens slutsatser:

  • Lärarna behöver få stöd och klara strategier för att få ett bra resultat av datorer i undervisningen.
  • Det behövs en helhetssyn för att få resultat av datorer i skolan.
  • Trots ett begränsat antal resultat så har oberoende undersökningar visat på positiv påverkan på skrivandet och på datakunskaperna.
  • Elever med datorer kommunicerar med elever i andra delar av världen – de digitala klyftorna minskar emellan ungdomarna.
  • Harris och Smith studier visade att (2004) elever med handikapp som hade egen dator fick en starkare studiemotivation, de både arbetade mer självständigt och samarbetade bättre med övriga elever.

(Vad är OECD? Från http://sv.wikipedia.org/wiki/OECD. ”En stor del av OECD:s verksamhet är att utvärdera och jämföra de olika medlemsländernas politik och policyer. OECD lyfter även fram lärorika exempel inom olika områden. Vidare har OECD en statistikdatabas med fakta om medlemsländernas verksamhet”).

12-12-02 Läser om Kurt Lewins (1890-1947, tysk social- och personlighetspsykolog) empiriska analyser (NE s.251) och

http://www.webforum.com/samspel/home/page.asp?sid=2418&mid=2&PageId=24364

Min tolkning: Det ger ett starkare jämviktsläge om man stödjer de positiva krafterna – än om man försöker ta bort de negativa. Alltså, bättre med stöd och uppmuntran än skäll och kritik.

12-12-04 Hur blir vi fler användare?

För att få fler att använda datorer och smartphones måste vi kunna visa på varför det ska användas, visa varför just du kommer att tjäna på att lära dig använda prylarna. Skapa aha-upplevelser. Här skulle väl UR kunna ha en roll – med synlig marknadsföring av programmen, som gärna kan vara målgruppsinriktade. Ett annat, eller kompletterande sätt, kunde ju vara om alla vi som ”är inkluderade” värvade en människa kanske genom att visa just på aha-upplevelser eller nyttotjänster. Mun- till munmetoden har ju visat sig effektiv.

Teknik och support måste också bli enklare och säkrare. Det är en mängd länkar som alla måste fungera för att få upp bilden på en skärm. Omöjligt för en vanlig användare att veta vilken länk som kan ha brustit. Det är idag också så att när man får ett driftavbrott så finns den support man har – på nätet. Det blir lite av ”goddag yxskaft” över det hela.

12-12-04 Sammanställer blivande redovisning för delkurs 3.

12-12-12 Godkänd på modul/e 3

Tillbaka läslogg start

 

Delkurs 4

Delkurs 4 – Mobilisering och organisation för digital inkludering (redovisad)

Videoföreläsning Ellen Helspers april 2011
Projekt ”Innovativt Internetkafé – med unga för äldre”. Örebro 2011 och 2012
Projekt ”Internet för alla”. Värmdö kommun 2010
Projekt ”Projekt Internet för äldre”. Tiohundra Norrtälje 2010
Några synpunkter på Motivering, organisation

Videokonferens Ellen H

12-12-13 ser Youtube-videon ”Att förstå och hantera digitalt utanförskap” med Ellen Helspers som, i april 2011 hos internetstiftelsen .SE redogör för delar av 10 års forskning.

http://www.youtube.com/watch?v=wqbYKhSEx5I (det finns många länkar i ämnet på YouTube).

Min kortaste sammanfattning av föreläsningen: Det finns inga enkla lösningar. Övrigt;

Kan IT minska det sociala utanförskapet för människor?

När det finns sociala skillnader, gap, så förstärks dessa genom/av IT-användningen. IT förstärker också redan befintliga intressen. Helspers pekar på en rad huvudfaktorer att ta hänsyn till för att kunna förstå och hantera utanförskapet;

Åtkomst (access), Skillnader, Motivation, Engagemang, Ekonomiska, Kulturella, Sociala och Personliga.

Bengt L: Det är väl ganska självklart att alla ovanstående faktorer kan spela in? Det redovisas också stora fördelar att vara uppkopplad, och ha utrustningen i hemmet jmf allmänna lokaler, bibliotek. Man törs misslyckas etc. Den socio-ekonomiska faktorn har ÖKAT för de med utrustning i hemmet. Datorvanan (digital literacy) tenderar att ÖKA de senaste 5-8 åren, de som kan och har jmf övriga, d.v.s. den digitala klyftan växer. Det kan ju också hänga samman med att, som sägs, IT-användningen förstärker redan befintliga intressen.
Tillbaka delkurs 4
Tillbaka läslogg start

≈≈≈≈≈≈

Okt-nov-dec 2012

Ett projekt som förtjänar all uppmärksamhet är ”Projektet ”Innovativt Internetkafé – med unga för äldre”. Örebro 2011 och 2012.

Jag hörde dem för första gången under höstens Digidel i oktober i Stockholm då de presenterade sitt arbete.

Video om projektet: http://www.youtube.com/watch?v=YKvVq5wuBLk.

Slutrapporten: https://www.iis.se/docs/Slutrapport-Innovativt-internetkafé-för-seniorer.pdf

Valda delar av projektets intressanta slutrapport citeras här:

”Projektet syftar till att ungdomar som har goda kunskaper inom it och Internet lär äldre personer it genom att starta Internetkafé på äldreboenden där hyresgäster och andra äldre är målgruppen. Ungdomarna anpassar utbildningen efter de äldres önskemål och introducerar dem i tekniken. Genom att ha ungdomar som handledare bidrar de med energi och glädje till de äldre. Ungdomarna, som i projektet arbetar som it-guider, ingår i ett mentorprogram med Transfer Mälardalen som huvudman. De har bott i Sverige cirka 2-3 år och är mellan 16-19 år. De nysvenska ungdomarna behöver träna på att prata svenska, få ökade kunskaper om vårt svenska samhälle och arbetspraktik. I sina möten med de äldre kan de också berätta om sin kultur, och få kunskaper om Sverige idag och förr i tiden. På detta sätt uppstår en win-winsituation där båda parter har nytta av mötena”.

En oväntad effekt av projektet var att personalen på Träffpunkterna också ville lära sig mer om datorer. Bland annat för att kunna hjälpa de äldre med enklare saker på datorn, men också för att de själva hade dåliga datakunskaper.

En stor anledning till det var att vi tidigare, sommaren innan, genomförde ett pilotprojekt i mindre skala. Vi kunde redan då dra sen del slutsatser och kunde planera organisation och genomförande utifrån de erfarenheterna. När detta projekt startade, som alltså var större än pilotprojektet, hade vi från början en god planering och projektorganisation. Förankring gentemot Träffpunkterna var också en nyckel då det gällde att få med sig personalen från början. Projektorganisationen fungerade därför mycket bra.

I början var tanken att ordna kurser. Det blev i stället enskild handledning då de äldre var på så olika nivåer och med så olika önskemål. De behövde också komma flera gånger för att repetera och träna. Flera av de äldre, främst kvinnor, med egna datorer satte sig sedan i grupp med sina datorer och småpratade, som en modern syjunta, eller Internetjunta. Det var kul att se. En erfarenhet är att det behövs fler och bättre datorer till kaféerna med snabbare Internetuppkoppling, och en bildprojektor så att man kan visa flera i grupp. En enkel lärobok behövs också, d.v.s. ett kursmaterial som är anpassat för de äldre som de kan ta med sig hem och träna med. Detta är något som vi redan påbörjat inför nästa år.

Efter projektet kommer ungdomar att fortsätta med internetkafé och studiecirklar på seniorboenden i kommunen. Detta har efterfrågats och redan påbörjats. Det sker på kvällar, helger och skollov. Internetkaféer kan under nästa sommar finnas på fler träffpunkter i kommunen. Vi har en modell som fungerar och efterfrågan finns. Stadsbiblioteket i Örebro har tagit kontakt med oss och är intresserade av våra tjänster. Från och med våren 2012 kommer därför våra it-guider att finnas på Stadsbiblioteket i Örebro ett timmar i veckan till att börja med. Intresse finns också från stadsdelsbiblioteken. På biblioteken kan ungdomarna också vara en resurs på sitt hemspråk t ex arabiska, persiska, somaliska, till äldre och andra målgrupper.

Avslutningsvis konstaterar vi att projektet gick mycket bra och motsvarade förväntningarna. Det är nyskapande med en uppenbar win-winsituation över ålders- och kulturgränser.”

Bengt: Som synes, projektet har flera win-win situationer förutom de direktinblandade ungdomarna (som skaffar sig inte bara språk- och kulturkunskaper utan även status) och de äldre som kan dela nya erfarenheter med varandra. Personalen blev intresserade att lära mer om IT. Biblioteket vill ha handledare/IT-guider. Flera studiecirklar drar igång. Det sprider sig!
Tillbaka delkurs 4
Tillbaka läslogg start

≈≈≈≈≈≈

12-12-16

Läser projektrapporten från ”Internet för alla”, Värmdö kommun avslutat 2010.

https://www.iis.se/docs/Internet_For_Alla_Delrapport_4_v%C3%A4rmd%C3%B6.pdf

Vilken var målsättningen med projektet?

”Att rekrytera, utbilda, handleda och utvärdera en grupp om 50 personer inom åldersgruppen 15-25 år, utan tidigare erfarenhet av informationsteknik, med avseende på deras användning av datorer, Internet och digitala tjänster.

– Att kvalitativt observera om och hur deltagarnas attityder, värderingar, behov, önskemål, prioriteringar och vanor gentemot digital teknik påverkas av deras deltagande i projektet.”

Hur gick det? Vad hände?

”Den stora dispariteten (=skillnaden) bland kursdeltagarna, i nivåer av såväl egen motivation, förkunskaper samt språkförståelse, skapade naturligtvis till en början stora slitningar i gruppkänslan, och formulerade en svår problemställning för de pedagoger som arbetade med gruppen.”

”Det var inte helt lyckat att välja en målgrupp som i stort sett bara hade åldern gemensam. De skilda nivåerna i såväl språk som förförståelse av materialet utgjorde ett stort hinder för en friktionsfri, facilititativ (=enkel) och konduciv (=befrämjande) undervisningsmiljö. Detta förde med sig en hel del konsekvenser som vi under projektets tid lyckades få bukt med, genom exempelvis gruppindelning och individuellt anpassade studier.”

Bengt L:Rapporten beskriver ett tålmodigt arbete med en alltför stor (37 deltagare) heterogen grupp. Pedagoger och handledare tvingas ständigt anpassa sig efter de nya situationer som uppstår. Maximal PULL-metod? Man säger själva om projektet:

”Problemen bestod för det mesta av tekniska svårigheter. Våra leverantörer höll sitt ord varken i vad som levererades eller när det levererades. Istället för datorer som hade inbyggda 3G-modem fick vi datorer utan. Utrustningen vi erhöll var inte kompatibel med operativsystemet vi valt, och i precis varje steg dröjde leveranserna flera månader.”

”Slutligen kan det sägas att en datorkurs för flera hundra tusen kronor är en usel investering om man ser till den faktiska, mätbara kunskapen som eleverna tagit med sig.”

Bengt L: Att det levererades datorer som inte kunde användas kan ju tyckas lite märkligt. Kommunen har ändå 20 års erfarenhet av datorinköp. Men man nådde andra, oväntade resultat:

”Men som en trygg plats, där ungdomar från olika kulturer kunde mötas och samverka kring ett gemensamt intresse, där oro förbyttes mot leenden och där ett vänligt bemötande tände nyfikenhetens gnista i människor som tappat tron på människor, var Internet för Alla, i varje betydelse av ordet, ovärderligt… De framsteg vi gjort sträcker sig långt utanför tanken om Internetanvändning och datorkunskap, de sträcker sig till social och personlig utveckling”.

Man får hoppas och tro att Värmdö kommun sätter upp ovanstående på plussidan, om man har en social cost/benefit-analys…
Tillbaka delkurs 4
Tillbaka läslogg start

≈≈≈≈≈≈

Apropå kursens tidigare delar ser jag följande notis i DN 16 dec 2012 (inte så uppmuntrande);

 

DN121216

≈≈≈≈≈≈

12-12-18 Läser projektrapporten från Tiohundraförvaltningen i Norrtälje, ””Projekt Internet för äldre” avslutat 2010.

https://www.iis.se/docs/Slutrapport_juni_2010-tiohundra.pdf

”Att ha tillgång till dator med bredbandsuppkoppling och att kunna hantera dem – det har alla rätt att avstå från. Men att vilja ta del men vare sig kunna eller ha praktisk tillgång till dem är en helt annan sak. Den möjligheten måste finnas för alla.”

I projektet framhålls att handledarna är nyckelpersoner. Men de ska inte ha betalt! Tiohundra: ”Det är inte cyniskt att förlita sig till idealister – det är helt enkelt det som är möjligt! Med ideella resurspersoner kan du komma mycket långt. Ideella personer räknar aldrig övertid!”

Bengt L: Samtidigt konstaterar man att ” det kom ganska snart att handla om bristen på lämpliga personer som ville ställa upp som ideella handledare”. Här finns alltså en, i projektet beskriven, inneboende motsättning. Är det inte just det som är cyniskt? I allt lärs vi att det är marknadskrafterna som räknas. Men inte här? Varför förväntas man arbeta gratis inom det kanske viktigaste, och fortfarande expansiva, områdena i samhället? Varför ska inte marknadskrafterna få råda även här?

Eller är det möjligt att återskapa 1800-talets ideella folkrörelser? Kanske är det det vi håller med – befolkar webben – World Wide Web – det allomspännande spindelnätet som vi alla, till slut, fastnar i? Undrar vem som är spindeln?

Man genomförde en, som jag tycker, föredömlig handledarutbildning (på ideell basis!) på 5 dagar där olika studieförbund stod för huvuddelen av genomförandet.

Tiohundras rapport är skriven i juli 2010. Den avslutas med en användbar lathund på sid 34. Jag undrar vad som hände sedan men har inte lyckats hitta något på nätet eller förvaltningens hemsida.
Tillbaka delkurs 4
Tillbaka läslogg start

≈≈≈≈≈≈

12-12-21 Motivering, organisation, synpunkter

Så här långt i kursen har jag några punkter jag tycker är viktiga i det fortsatta arbetet med den digitala inkluderingen;

  • stöd de resurser som redan finns, ex studieförbund, Seniornet m.fl.
  • organisera handledarutbildningar
  • anpassade metoder, aktiv chatt/stöd på nätet, även för självstudier
  • sträva efter homogena, inte för stora, grupper
  • även kommuner, skolor bör hålla med lokaler
  • branchen borde subventionera utrustning (de får ju sälja mer)
  • RUT-avdrag för IT-support i hemmet
  • låt yngre lära äldre

Vi borde dessutom ställa krav på samhällets institutioner. T.ex. ska alla äldreboenden ha trådlösa accesspunkter. Skulle du vilja bo någonstans där du inte kan koppla upp dig? Vidare; en modern hemhjälp ska ha sådana basala datorkunskaper så att de kan bistå sina kunder/pensionärerna i uppkoppling på nätet och betalning av räkningar och annan vardaglig IT-användning som underlättar tillvaron – för både människor och myndigheter.

12-12-24 Godkänd på modul/e 4 (julklapp?)
Tillbaka delkurs 4
Tillbaka läslogg start

 

Lämna ett svar

Panorama Theme by Themocracy